ARTIKLAR – Göteborgsposten 27/10 1995X

Svart expansion

Iodine Jupiter. Skräckromantiker, rockpoet och en jävel på happenings. Han ser sig själv som ett läkemedel för ett vidgat medvetande. En mirakelmedicin som framkallar inre syner utan biverkningar.

Det bästa han gjort under det senaste halvåret var när han sågade sönder sitt skrivbord och eldade upp resterna i kakelugnen.
– Jag var otroligt frustrerad och förbannad över att ingenting längre hände vid det där skrivbordet, jag kunde inte producera någonting, jag kände mig låst, det bara förstörde, tog upp hela rummet och var fult.
– Det var som en ritual för mig själv, till någon slags befrielse och nu känns det otroligt bra. Iodine Jupiter har jämförts med Thomas Di Leva, fast tvärtom. Om Thomas är ljuset och kärleken är Iodine mörkret och ondskan. Runt allhelgonahelgen släpps fullängdsdebuten Lilla flickan Zombie. Men redan förra sommaren var han i ropet av helt andra orsaker.
Under valrörelsen förvandlade han ett välartat kds-möte till en politisk happening. En prästklädd Iodine Jupiter med Hororna från helvetet i hasorna, en uppseendeväckande grupp svartklädda, hårdsminkade och urringade damer, stack upp plakat och lekte kurragömma med Alf Svenssons anhängare.
På Hultsfredsfestivalens backstageområde skickade iodine och Hororna upp svarta ballonger med meddelanden till Gud. Sedan fick de problem med vakter och poliser som ansåg att vapen inte fick förekomma på festivalområdet. Vapen i form av S/M-attiraljer, piskor och handklovar.
Kvarlevor från hans tid som performanceartist, han har svårt att sluta chockera.
Under åren har han rönt uppmärksamhet på grund av sina pjäser, radioteatrar med teman rörande ockultism, sex och religion.
– Den rebelliska attityden och nerven i mina pjäser är densamma som i rockmusik, säger Iodine. För min del handlar allt skapande om att allting vävs ihop och någonstans bildar en helhet. Vid min död så har jag gjort x antal skivor, x antal pjäser och en hel del annat. Då har gränserna suddats ut och mitt livsverk är fulländat.
Namnet Iodine Jupiter har han använt sedan 1981, det var en ren slump, att Jupiter styrde hans tecken.
Han är född den 13 och är söndagsbarn, barn allmänt betraktade som synska. Han vet att han är det, han har fått de bekräftelser han behöver för att veta. Säkert. Förebud, drömmar, att handla utifrån sin intuition.
– Den som ser morgondagen har morgondagen under kontroll. Men det har ingenting med trender att göra, det handlar om att skapa sitt livsverk, sedan spelar det ingen roll var det hamnar i tiden. Så länge man själv är jävligt nöjd.
Det viktigaste för Iodine Jupiter är innehållet. essensen – känsla, beröring, närvaro, kraft och energi. Inte att göra en sak först, utan att göra det bra.
Han är extremt självkritisk, tillväxtprocessen i hans skapande får gärna ta flera år så länge han kan stå för slutresultatet. Satanspjäsen till exempel, tog hela sju år att färdigställa, singeln Stäm Blod, drygt tre.
Den heavymetalpoetiska debuten Lilla flickan Zombie är tänkt att fungera i flera dimensioner, ett tidlöst verk, som en kinesisk ask, en ask i en ask i en ask och så vidare. En kunskapsbank i ockultism och magi, eller ren underhållning i samma anda som Stephen King, Edgar Allan Poe eller Black Sabbath.
– Budskapet talar till och berör lyssnaren på olika plan beroende på hur insatt och intresserad personen i fråga är. Vill man gå djupare finns det nycklar utlagda i musiken, och hittar man dem så har man en väg till sig själv. Jag vill tillhandahålla lyssnaren en genuin upplevelse, ner till själens mörkaste skrymslen.
Iodine Jupiter skäms inte över att han är fylld av både ljus och mörker, med betoning på mörker. Det är en förutsättning för att kunna vara kreativ. Han säger att han använder den mörka sidan av sin person för att skapa någonting kreativt som utmynnar i sanning och rättvisa. Både för honom själv och för andra.
– Det är lättare att fly från sina egna känslor genom yttre effekter än att hitta vägen ut till ljuset. Men det finns en frihet och en kraft i varje människas själ och det gäller att försöka hitta den och använda den kreativa energin till någonting positivt, att ta det svarta och göra någonting vettigt. Som musik.
– Jag är ju hellre musiker än massmördare.

MAGNUS JOHANSSON

[ Tillbaka till Artiklar ]

Published by