DU SKA HA DIAGNOS FÖR ATT VARA KONSTNÄR

Proveniens är ett begrepp inom konstvetenskap – och musikvetenskap som innefattar uppgifter om ett värdefullt objekts ursprung, samt ägar- och annan historia.

För att ett konstverk ska inkluderas med proveniens krävs bland annat uppgifter om viktiga utställningar där konstverket varit med, samt uppgifter om omnämnanden eller avbildning i publicerade fackböcker.

Marknadsvärdering med information om verkets proveniens är på stark frammarsch. Snart finns krav på ett slags objektets storytelling.

Läkarintyg, psykologbehandlingar och diagnosutredningar blir guld i kanten till värderingen av ett verk.  Objektet befästs med ett slags skvallerkultur. Det privata och offentliga glider samman.  Läsupplevelsen och tolkning av ett verk är på väg att ändras Ingen poet av rang är sannolikt det minsta frisk

Proveniensen har blivit allt viktigare för ett verk efter en rad kända teveprogram som bland annat Antikrundan. Man efterfrågar sånt som gör kreationen superunik. Sensationella uppgifter som gör sig bra till samtal med drinkar i salongen.

Är författaren bipolär, eller har asbergers syndrom, tillåts psykologer och terapeuter att uttolka verket på ett sätt där litteraturkritiker tidigare haft tolkningsföreträde.

 

I framtiden kommer all konst och litteratur bedömas utifrån konstnärens diagnos. Den kommer vara fäst vid objektet som en VDN-etikett eller bruksanvisning om hur du läser verket. Objektet ges en extra identitet med konstnärens övriga liv och historia.

Har författaren suttit på mentalsjukhus blir proveniensen av ännu större värde.
Bokstavskombinationen sätter tavlan i en utvidgad kontext. Motivet, färgerna och karaktärerna kan förstås genom en belysning av skaparens sjukdom.

En tavla utan konstnärens diagnos gör den mindre intressant för mottagaren. En schizofren målares signum kanske finns i allt gult han använt, en paranoid författare döljer sig bakom drömmetaforer. En roman med hyperaktiv text visar att skapelsen är gjord av en ung man med ADHD.

För att räknas till den genuina konsten måste du ha en diagnos. Framtidens konst är diagnosbaserad.

FÖRSÄLJNINGSINRÄTTNINGEN (C/O BLACK FRIDAY)

Ordet försäljningsinrättning klingar som en möjlighet. Som ett Orwellskt omskolningsläger för köpbeteende. En väg till frihet för somliga, en väg bort för andra.

På en Försäljningsinrättning hålls patienterna inlåsta och tvingas köpa gång på gång, produkt efter produkt, tills de befriats från sitt tvång att konsumera skräp.

Efter en lyckad behandling finns en längtan efter ett fåtal, men kvalitativa produkter. Ett drömsortiment ur det omedvetna aktiveras. Skickliga försäljningspsykologer plockar fram det kunden behöver för att leva ett fullvärdigt liv. Socialgrupp, etnografi och ålder är faktorer som räknas in i urvalet.

Om patienten efter behandling fortfarande hyser längtan efter skräpprodukter tar den sadistiska fångvaktaren fram en arsenal av metoder. Piskan och stupstocken är metoder som gör individen brukbar.Efter en stunds behandling hörs kunden förnöjt kvida om befrielse. Han upplever behandlingen som nödvändig och har ingen annan önskan än komma till kännedom om sitt eget konsumtionsmönster.

Med smärtan som hjälpmedel kan han få en djupare insikt i sina behov. Att komma till insikt om konsumtionens svindlande höjder gör honom motiverad att ta straffet.

Den sadomasochistiska reningsprocessen gör varje människa väl inställd till tillståndet, som en av staten utfäst konsumtionsdisciplin.

Konsumismen är en slavreligion folk måste lära sig bejaka, hävdar Konsumtionsdepartementet. En disciplin där själsliga köpkontrakt måste inrättas. Ju större behov du har desto viktigare och mer värdefull är du för samhället. Att inte konsumera och tillkännage sin vilja gentemot industrin måste ses som degenering. Den goda viljan måste återupptas, anden och kroppen tas i bruk av tillverkare av drömda produkter.

“Welcome to Stockholm proper shopping district” står det på en jätteannons mot hörnet till Östermalm.  Vi tänker ta betalt så in i helvete. Så, du från gettot, tänk dig för både en och två gånger innan du tar dig hit. För vad ska DU här och göra. Vi tar betalt mer än du har råd med. Det är för hålla dig borta vi tar betalt.

En lätt modifiering av produkten, kanske en snyggare förpackning med epitet lyx framför namnet, gör att dumma i flock gärna betalar mer och därmed förtjänar piskan.

Försäljningsinrättningen väntar på dig.

SL:S SADISTISKA MINGELFEST

Det finns mycket bra man skulle kunna säga om SL. Man kan åka från Norrtälje till Dalarö på månadsmärket. Men hur ofta gör man det. Barvagnen i vissa tåg är dock en höjdpunkt med det kraftigt rabatterade morgonpriset på alkohol. Men man får ju tänka på jobbet också.

De flesta pendlar dagligen i storstadamiljö. Det kostar på både psykiskt och fysiskt. För många följer stora trauman av pendlandet. Man ger upp helt enkelt, trots fina försök med tågbar och biovagnar i den nya C-30 tågen.

SL är mästare på metaforer och eufemismer. De talar om växelfel eller tekniskt fel, men vi vet att de syftar på självmord. På sätt och vis har de rätt. Självmord är ett slags tekniskt fel. Att situationen inträffar är fullt naturligt. Den dåliga energin är outhärdlig.

Visa ingen ödmjukhet, träng dig fram,. Blockera utgången. Visa vem som är herre på täppan. Först till kvarn – får sittplats.

SL fortsätter sin förnedring. Eller sadistiska mingelfest, beroende på läggning och smak. Plåga resenärerna så mycket det går. SL njuter, de betalande njuter. En bra affär för samtliga. Stockholms lokaltrafik erbjuder ståplats till de som får plats. Man ser till att vagnarna är överfulla. Till biljettdyra ockerpriser. Jämt.

År ut och år in är stockholmarna tålmodiga och nöjda. Man accepterar. Ett duktigt folk.

Att säga ifrån kommer inte på tal: handgemäng, uppkavlade armar, knytnävar måste till. Händer inte, borde hända. Svenskarna är ett duktigt folk.

Läsa en bok på tåg och perrong. Glöm det. Integritet. Glöm det. Positiva energier. Visst, hela tiden. Jobba på bygget till 75, gamle man. Du ska stå. Svenskarna är ett duktigt folk. Förnedrade, överseende och tysta.

Beslutsfattarna över trafikplaneringen i Stockholm tar bilen till jobbet. De smakar aldrig egen medicin. Receptet är maximering med överfulla tåg. Bra service. Jämt. Ta bilen du också.