SL:S SADISTISKA MINGELFEST

Det finns mycket bra man skulle kunna säga om SL. Man kan åka från Norrtälje till Dalarö på månadsmärket. Men hur ofta gör man det. Barvagnen i vissa tåg är dock en höjdpunkt med det kraftigt rabatterade morgonpriset på alkohol. Men man får ju tänka på jobbet också.

De flesta pendlar dagligen i storstadamiljö. Det kostar på både psykiskt och fysiskt. För många följer stora trauman av pendlandet. Man ger upp helt enkelt, trots fina försök med tågbar och biovagnar i den nya C-30 tågen.

SL är mästare på metaforer och eufemismer. De talar om växelfel eller tekniskt fel, men vi vet att de syftar på självmord. På sätt och vis har de rätt. Självmord är ett slags tekniskt fel. Att situationen inträffar är fullt naturligt. Den dåliga energin är outhärdlig.

Visa ingen ödmjukhet, träng dig fram,. Blockera utgången. Visa vem som är herre på täppan. Först till kvarn – får sittplats.

SL fortsätter sin förnedring. Eller sadistiska mingelfest, beroende på läggning och smak. Plåga resenärerna så mycket det går. SL njuter, de betalande njuter. En bra affär för samtliga. Stockholms lokaltrafik erbjuder ståplats till de som får plats. Man ser till att vagnarna är överfulla. Till biljettdyra ockerpriser. Jämt.

År ut och år in är stockholmarna tålmodiga och nöjda. Man accepterar. Ett duktigt folk.

Att säga ifrån kommer inte på tal: handgemäng, uppkavlade armar, knytnävar måste till. Händer inte, borde hända. Svenskarna är ett duktigt folk.

Läsa en bok på tåg och perrong. Glöm det. Integritet. Glöm det. Positiva energier. Visst, hela tiden. Jobba på bygget till 75, gamle man. Du ska stå. Svenskarna är ett duktigt folk. Förnedrade, överseende och tysta.

Beslutsfattarna över trafikplaneringen i Stockholm tar bilen till jobbet. De smakar aldrig egen medicin. Receptet är maximering med överfulla tåg. Bra service. Jämt. Ta bilen du också.