ÄPPELSEKTEN, GEORGE ORWELL OCH EN HYLLAD REKLAMFILM

Macintosh_Jobs_19841

Apples Macintosh ”1984” är en av världens mest omtalade reklamfilmer och som bygger på George Orwells roman “1984”. Den presenterades på rekorddyr reklamtid under amerikanska Super Bowls tv-sändning samma år. Evenemanget är ett av USAs största och passade fint för lanseringen av den nya produkten. Filmen regisserades av Ridley Scott som tidigare frambringat storfilmer som bland annat Blade Runner och Alien.

15206602057_db586d21bf_z

I filmens denotativa aspekt skildras en ung vältränad kvinna som springer i en apokalyptisk fabrikslokal med en stor slägga i handen. Hennes röda sportshorts, vita linne och röda gymskor kontrasteras mot den betonggrå interiören. Kraftigt beväpnad militärpolis rusar bakom henne som om hon är förföljd och ska gripas. Under hennes energifyllda språngmarsch passerar hon långa rader med uniformsklädda huvudrakade arbetare. De är grå, anonyma och avpersonifierade. De marscherar taktfast genom underjordiska tunnlar mot något slags auditorium. De når sina platser, sätter sig, stelt och uttryckslöst, tittar framför sig på en gigantisk tv-skärm. En ledare, en Big Brother, talar till massan om ideologi och trygghet. ”Vi är ett folk med En vilja”, eldar han på. Ledargestaltens framförande syns som närbild växelvis med kvinnans framåtrörelse, liksom militärens jagande. Ljudet av disharmoniskt fabriksgnissel och dovt mullrande ger nerv och puls och ökar dramatiken till det crescendo som komma skall.

apple-1984-2004-remake

Militärpolisen har nästan nått fram till kvinnan då hon plötsligt stannar upp och svingar släggan mot skärmen. Monitorn träffas och exploderar. En vind av strålningsliknande ljus sveper över de förslavade arbetarna. En mörk speakerröst meddelar suggestivt att: ”On January 24th Apple computer will introduce Macintosh. And you will see why  ’1984’ won´t be like ’1984.’”

imagesGDC33B3V

Samspelet mellan bild, ljud, V/O-röst med avslutande reklamtext och logga bygger upp en storartad stämning. Apples ”1984” är på många sätt en mycket speciell reklamfilm. Vi ser inte ens produkten i bild. Den hade vid inspelningen inte kommit ut på marknaden. Det retoriska grepp filmen väljer, Pathos med stark känsla, vänder sig till en bred målgrupp.

I konnotationen finns frihetsdyrkan och idrott, det friska och goda mot det onda och mörka. En klassisk dramaturgi.

Rädslan för att det fria ordet ska styras centralt gör att jag måste kommunicera mig ur det med en Macintosh-dator. Köper jag den blir jag en av dem som räddar världen. En i den framväxande äppelsekten Apple.

Varsågod, här följer en av välden mest kända reklamfilmer – Apple Macintoch “1984”

TÄNK UTANFÖR BOXEN

 

“Tänka fritt är stort men tänka rätt är större.” Thomas Thorilds citat står sedan slutat av 1800-talet skrivet utanför ingången till Universitetshusets aula i Uppsala. Glöm den gamla devisen. Du ska ut med huvet utanför boxen.

Du håller på att kvävas. Andefattigt och syrelöst. Du bevistar gruppmötet för kreativitet. Du kommer inte undan, står där med huvudet mellan plankorna i lådan och försöker andas. “Vilka usla idéer”, tänker du, “förutsägbart och dumt.”

Följ inte flocken. Var autentisk, personlig men inte privat. Glöm trender, skapa egna; både billigare och roligare. Var din egen trendsättare, gå din egen väg, gå på ditt sätt.

Namnlöst

Tänk nytt, tänk kreativt, ha roligt. Köp ett rörligt intellekt (jag sa inte rörigt). Var lekfull, plocka fram fantasi och innovation. Befria dig från begränsning.

Du är nyfiken, tar hand om inspirationen, är mottaglig för intryck, stämningar och förnimmelser. Mycket bra !

Gräv där du står, guldet finns närmre än du tror.

 

Bryt med traditionen, bryt med det konventionella. Ta ett steg utanför lådan, skaffa en annan utsiktpunkt. Omfamna det gamla med kärlek men säg adjö: “Adjö”

Hur har andra löst problemet? Öppna för nya idéer, men glöm inte gamla, gör tvärtom mot hur man gjort tidigare. Utvärdera.

 

Förkasta rutinerna. Se alternativen. Tänk på tvärs med vad som är brukligt. Ta risker, gå inte massans upptrampade väg, finn stigen vid sidan. Överraska dig själv med det oväntade.

Tänk utanför ramarna, annorlunda och okonventionellt. Så säger inte bokförlagschefen, så tänker reklambyråchefen. Sänk Jante med bly och fotboja i Finska viken. Du gör allt detta med blod, svett och tårar. Du finner inspiration och glädje. Chefen ler och ber dig följa normen. Var kreativ.

Skaffa en revolver. Skjut honom!

INGENTING ÄR SANT, ALLT ÄR TILLÅTET

Rubriken är ett citat från den amerikanske författaren William Burroughs (1914 -1997). Det speglar vår tid i högsta grad. Fake news, börnoterade företag med hemligt säljande av kundidentiteter, youtubers, bloggare, CSR och all slags dold reklam. Allt har en gigantisk samhällpåverkande roll.

Jorden krymper. En homogen målgrupp istället för individer med varierade preferenser och smak. (Tack Facebook och andra algoritmbaserade spioner). Globaliseringen medför att enorma målgrupper adresseras av standardiserade budskap. Nationsgränser försvinner med den globala kommunikationen, provinsiella egenheter, det genuina blir alltmer svårfunnet i en värld av gallerior med samma varumärken. Språket anglifieras. I butiken vet du inte vilket land du är i. Det är dags att hälsa den globala företagsfascismen välkommen.usa i sverige haha

Butik i Stockholm eller New York?

Medvetenheten om miljöpåverkan accelererar. De etiska frågorna aktualiseras även i marknadsföringen och företagen känner ett ökat ansvar att sköta sig. Genom företagens SCR-verksamhet ökar medvetenheten om personligt ansvar. Ett oetiskt agerande i ett land får lätt globala konsekvenser för varumärket. Uppmärksamheten för Nikes fabriker i Asien kunde skapat en större kris än vad den gjorde. Den noteradas av bland andra Robert Goldman och Stephen Papsons inlägg i boken The Advertising and consumer culture reader: “When Press for Change and Campaign for Labor Rights bring unacceptable workplace practices into the light of public discourse, the sign value of the swoosh may become skamfilad.”

1200px-Logo_NIKE_svg

CSR-frågor är Big business. Det handlar om att upprätthålla ett företags trovärdighet. Företaget måste inte bara tillfredsställa kundernas materiella behov, utan tydligt kommunicera ansvar och förhållningssätt till samtliga intressenter. Varumärkesutvecklaren David Aaker knyter an till företagets anseende genom vad han kallar Brand Equity: ”A unigue set of brand associations that the brand strategist aspire to create or maintain.” Associationerna representerar vad varumärket står för och inbegriper ett löfte från hela organisationen, menar Aaker.

“As the world grows more unified, it becomes increasingly difficult to suppress entirely those gaps between image and practice, between humanism and capitalism, between moral philosophy and the bottom line of corporate profit growth”, framhåller Goldman och Papson vidare i The Advertising and consumer culture reader.

De immateriella rättigheterna till Coca Cola värderades 2011 till 71,9 miljarder dollar, Varumärket Nike värderas också högt. Värdet på Facebooks varumärke sjunker med nya skandaler. En ändring i världsopinionen får ödesdigra konsekvenser för hur man uppfattar ett företags tjänster eller produkter. Associationer är varumärkets byggstenar och ligger till grund för varumärkets värde.

Genom att missbruka etiska spelregler förbrukas trovärdighet och respekt för normer inom reklam som kommunikation. Dold eller omarkerad reklam förekommer i film, bloggar, reportage och sociala medier som utger sig för att vara journalistiska, men som har ett annat syfte.

Reklam – nej tack är idag en standardfras på nästan varje brevinkast. Ett sätt för företagen att kringgå reklamtrötthet är att gömma reklam där det inte syns att det är just reklam. (Själv har jag en lapp på min brevlåda där det står: “ENDAST REKLAM, TACK. Inga räkningar.” Det har funkat sådär. Reklamen har pumpats in med råge, men räkningarna har inte uteblivit).

”Traditionell reklam har ofta en avsändare, och vi blir ofta misstänksamma mot övertalningsförsök”, säger ekonomie doktor Erik Modig i en artikel i Aftonbladet. ”I stället för att betala dyra pengar för att synas går man direkt till produktionsbolagen, då får man mer makt för pengarna” fortsätter han.” Men det är väldigt viktigt att de är tydliga med att de är avsändaren.”

Dold eller omarkerad reklam är idag ofta förekommande fall hos marknadsdomstolen. På sociala medier visar influencers – bloggare och youtubers upp produkter de rekommenderar och hur de fungerar. Att reklambudkapet från ett företag paketeras med avsikt att få dig att tro, att det kommer spontant från någon du beundrar, har blivit allt vanligare. De budskapen eskalerar och är ett sätt att kringgå reklamtröttheten. Men omarkerad reklam leder till misstänksamhet. Total paranoia. Och bristande tillit till människor har en negativ samhällspåverkanade roll. Beroende på vems perspektiv man anlägger.

Tv:n som förr hade en samlande effekt likt lägerelden har idag bytts ut till mobilen, datorskärmen med gillaknappen. På internet lämnar du digitala spår. ”Tyst skvaller lagras genom din kommunikation för att du ska få lämplig reklam.” framför Jan Nolin i SR, 2016.

Sut Jhally citarar i boken The Advertising and consumer culture reader Englands dåvarande premiärminister Margaret Thatcher: ”There is not such a thing as ’society’”. Implicit kan tolkningen vara att reklamen sedan länge inte adresserar oss som medlemmar med kollektiva värderingar utan som individer. Den målgruppsanpassade reklamen träffar oss idag mer exakt och utan att vi märker det. Exempel på detta är Facebooks affärsmodell som även ligger till grund för Googles

Idag kämpar Facebook med sin trovärdighet. Människors beteenden och identitet är under företagens lupp. När erkänns den ultimata företagsfascismen som en naturlig del av allt liv? Kommunikationskontroll i alla led?

Statens medieråd ska verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Detta menar jag är ett stort hyckleri. I årskurs 4-6 påstås barnen lära sig att förstå hur reklam fungerar och att det inte är tillåtet att göra smygreklam. Å andra sidan säger nationalekonomer att en ökad konsumism är nödvändig för att få samhällsekonomin att snurra – förutsättningen för expansion och jobb. Det paradoxala är att många anser att ett okritiskt konsumentbeteende är en förutsättning för tillväxt. Vad och vem vill du tro på?

Reklambudskapen har kraft att konsolidera eller låsa upp normer och värderingar. ”Vissa aktiviteter har ansetts vara viktigare, svårare eller mer värda än andra. Att kriga, engagera sig i samhället, hantera teknik, försörja familjen, ta initiativ, fatta beslut är mer värt än att uppforsta barn, laga mat, vårda gamla och sjuka” hävdar författarna Carlsson och Koppfeldt i ett utdrag ur Visuell retorik.

Dold reklam innebär en avgörande samhällspåverkan. Ingen litar på någon. Alla försöker sälja något. Vad är det för logo som sticker upp ur grannens bakficka?